Svar, vinnare och bilder från konferensen 28 maj

Ett stort tack till alla som deltog på Yrkesvägskonferensen på Karlstad CCC den 28 maj. Här har vi samlat svar på de frågor som kom in under dagen, vinnarmotiveringarna och bilder från konferensen. Klicka i den gröna rutan här nedanför för att läsa alla frågor och svar.

Fråga: Angående andelen i försörjningsstöd och minskningen med 30 %. Är jämförelsen andelen deltagande personer i försörjningsstöd vid utskrivning jämfört med andelen deltagare med försörjningsstöd vid inskrivning?
Svar: Ja.

Fråga: Hur får vi individer med högre ålder, lång arbetslivserfarenhet från sina hemländer, liten studiebakgrund, svårigheter att lära sig svenska språket snabbt (speciellt skriftspråket) in i arbete?
Svar: Genom att erbjuda erfarenhetsbaserat lärande som anpassar sig i hög grad efter individens behov.

Fråga: Använder ni den här metoden oavsett vilket nivå deltagaren är på? Till exempel SFI A, studieväg 1 kontra SFI D – studieväg 3?
Svar: Yrkesvägsmodellen kan användas oavsett vilken nivå deltagaren är på eftersom det finns olika utbildningsspår. Elever med akademisk bakgrund som ämnar gå vidare till universitetet omfattas inte av modellen.

Fråga: Vad skiljer PS light från PS?
Svar: PS light eller praktisk SFI 1 som det heter enligt modellen omfattar SFI och olika samordnande och stödjande insatser kring elever i samverkan mellan olika verksamheter. Det behöver inte vara på heltid. Praktisk SFI 2 omfattar minst SFI och språkträningsplats hos en arbetsgivare, kan (och bör) även omfatta orienteringskurser och/eller andra stödjande insatser. Språkträningsplatsen är en integrerad del av undervisningen på SFI och SFI-läraren har det pedagogiska ansvaret för elevernas utbildning med fokus på språk, samhälls- och arbetsliv.

Fråga: Vilken del var viktigast för att få politiken att verkligen förstå värdet av Yrkesväg – resultat, berättelsen eller kopplingen till kommunens kompetensförsörjning?
Svar: En kombination av alla olika delar men det är klart att i tuffa tider ekonomiskt så blir ekonomiska resultat extra viktiga att förmedla.

Fråga: Hur organiserar ni samverkan praktiskt mellan SFI, SYV, arbetsmarknadsenhet och socialtjänst?
Svar: Organisering av samverkan sker både i form av styrgrupp och arbetsgrupp.

Fråga: Finns det någon representant från regeringen här idag? Hur får våra politiker del av det fantastiska resultatet?
Svar: Nej men Värmlandsbänken med förtroendevalda från olika partier som representerar länet i riksdagen har tidigare fått en presentation av Yrkesväg.

Fråga: Har forskning funnit med i projektet på något sätt och i så fall hur? Och hur har projektet förhållit sig överlag till forskning om språkutveckling, under tiden?
Svar: Löpande följeutvärdering och har utvecklat modellen utifrån den senaste forskningen om språkutveckling. Yrkesvägsmodellen bygger på den senaste forskningen.

Fråga: Hur ska vi anpassa arbetsmarknaden till människor som har så mycket kunskap men behöver mer än tre år för att lära sig svenska?
Svar: Genom mänskliga möten som möjliggörs genom det arbetsplatsförlagda lärande som ingår i modellen.

Fråga: Hur tänker ni att man kan möta de höga språkkraven, på B2-nivå  inom äldreomsorgen?
Svar: Genom anpassade utbildningsinsatser inom vux i kombination med språkutvecklande arbetssätt på arbetsplatserna i samverkan.

Fråga: Kan ni säga något om hur man i projektet arbetat för att personer som handleder praktikanter stöttats i sina roller? Både när det gäller intresse och tid…
Svar: Genom handledarutbildning, handledarstöd och löpande uppföljning.

Fråga: Hur har ni inom projektet förhållit er till flerspråkighet som resurs?
Svar: Kommunerna har sett flerspråkighet som en resurs och i de kommuner där så är möjligt används språkstödjare.

Fråga: Hur jobbar ni med arbetsgivararbete? Vem letar och hittar arbetsgivare att samarbeta med? Vilket stöd ger ni arbetsgivaren under arbetsträningstiden?
Svar: Vem som letar arbetsgivare varierar beroende på kommun. Kan vara Vux tillsammans med AME. Arbetsgivarna får handledarutbildning och stöttning före, under och efter kontinuerligt av både lärare och arbetskonsulenter.

Fråga: Hur har ni förhållit er till hälsa och ohälsa i projektet?
Svar: I projektet har vi haft nio strategiska temaområden där hälsofrämjande arbete varit ett tillsammans med föräldraskap och jämlikhet. Region Värmland med två centrala utvecklingsledare har stöttat både elever och personal i hälsolitteracitet och i kontakt med vården. Region Värmland har löpande funnits på SFI.

Fråga: Hur lång tid befinner sig en individ i Yrkesväg i genomsnitt?
Svar: Svårt att svara på. Beror på utbildningsspår och utbildningsbakgrund men det vi vet är att vårt arbetssätt bidrar till att det går dubbelt så snabbt mot tidigare.

Fråga: Hur kan resultatet i projektet, till exempel minskat försörjningsstöd jämföras om man inte deltagit i projektet och gått traditionell SFI?
Svar: Vi vet att det går dubbelt så snabbt vilket resulterar kortare tid med försörjningsstöd innan men når egen försörjning.

Fråga: Medborgare inom EU är alltså inte aktuella för Yrkesväg – varför?
Svar: Finansiären AMIF vänder sig till tredjelandsmedborgare men även övriga elever får ta del av utbildningsmodellens insatser.

Fråga: Hur har det fungerat med barnomsorg för deltagare som går från SFI 15 timmar till heltidsaktivitet?
Svar: Deltagare i projektet har fått utökat tid i barnomsorgen då.

Fråga: Har ni jämfört Yrkesvägs målgrupp med en kontrollgrupp? Vet att försörjningsstöd minskat generellt så skulle vara intressant att exempelvis veta hur mycket det skiljer jämfört med målgruppen i ordinarie SFI?
Svar: Nej, vi har inte haft någon kontrollgrupp. Förutom minskning av försörjningsstöd så har andelen med lön ökat med 850 % under projektet.

Fråga: Är det någon del i projektet där ni har misslyckats och det inte har blev som ni tänkt tänkt?
Svar: Ja, under hela projekttiden har vi misslyckats med diverse saker och det har varit en viktig del av utvecklingsprocessen och lärandet kommuner emellan.

Fråga: Om man som kommun/verksamhet vill börja jobba enligt modellen, vad är det första steget man ska ta? Var börjar man och vilka ska ingå i det steget?
Svar: Kontakta någon av Yrkesvägskommunerna och be om att få komma på studiebesök under förutsättning att förankringen hos berörda verksamheter är gjord i den egna kommunen.

Fråga: Hur planerar lärarna undervisningen när innehållet bygger på arbetsplatser och deltagarnas erfarenheter?
Svar: Att tillsammans med eleverna utforska de arbetsplatser och branscher som ska besökas. När besöken är gjorda så får eleverna dela med sig av sina erfarenheter och det är så lektionerna skapas.

Fråga: Vad har varit viktigast för att få arbetsgivare och utbildning att jobba tillsammans?
Svar: Att arbetsgivarna känner trygghet i det stöd de får av Vix och eller AME inför, under och efter språkträning eller praktik.

Fråga: Vilken lärdom vill ni skicka med till en kommun som startar upp nu?
Svar: Arbeta er fram till samsyn i vad som ska utvecklas och förändras och säkerställ att förankringen är bred. Var modig och våga börja, ta hjälp av andra och lita på att förändringsprocesser tar tid och kan stundtals vara väldigt jobbiga att stå kvar i.

Fråga: Förutom som representant i styrgrupp. Hur har Arbetsförmedlingen varit delaktig i projektet?
Svar: De har varit en viktig samverkansaktör på lokal nivå genom de lokala överenskommelserna.

Har du fler frågor är du välkommena att skicka ett meddelande till yrkesvag.varmland@lansstyrelsen.se.

Grattis till vinnarna av Yrkesvägspriset

Konferensen den 28 maj avslutades med utdelningen av Yrkesvägspriset till bästa offentliga och privata superduo. Vi lyfte de arbetsgivare/handledare och deltagare i länet som tillsammans skapar riktigt bra förutsättningar för lärande, utveckling och kompetensförsörjning. Vinnarduon i offentlig sektor blev Arvika kommun med handledaren Frida Hansen som prestigelöst handlett deltagaren Gisma Ishak och förändrat hennes liv – inte bara arbetsliv! Här kan du läsa deras vinnarmotivering:

”Med inställningen ”det finns bara möjligheter” har Frida Hansen visat hur ett öppet och prestigelöst handledarskap kan förändra en människas väg in i arbetslivet. Genom ett nära samarbete mellan Arvika kommuns vuxenutbildning, AMI och språkträningsplatsen – med stöd av ett utbildat språkombud på arbetsplatsen – har Gisma Ishak fått förutsättningar att växa både språkligt och yrkesmässigt. Frida har sett Gismas potential och drivkraft, och mött den med tilltro och konkreta möjligheter. Resultatet är tydligt: Gisma har erbjudits ett introduktionsjobb med start den 27 april. Arvika kommun visar att när alla parter drar åt samma håll blir alla vinnare – precis det Yrkesväg handlar om.”

I kategorin privata arbetsgivare vann Home Hotel Bilan med handledaren Anna Sundenhammar som med pedagogisk omsorg och stort hjärta tagit emot Hawa Bushiri och format en praktikplats där lärande och delaktighet går hand i hand. Här kan du läsa deras vinnarmotivering:

”På Home Hotel Bilan har Anna Sundenhammar med pedagogisk omsorg och stort hjärta tagit emot Hawa Bushiri och format en praktikplats där lärande och delaktighet går hand i hand. Med bildstöd, checklistor och tydliga rutiner – och en nära dialog med både Hawa och lärare – har språkträningen vävts in i det dagliga arbetet på ett naturligt sätt. Anna har lyssnat in Hawas behov, gett henne mer ansvar i takt med utvecklingen och låtit hennes engagemang bli en tillgång för hela arbetsgruppen. Hawa har vuxit både språkligt, yrkesmässigt och personligt, närmar sig betyg i SFI C och har erbjudits sommarjobb på hotellet. Home Hotel Bilan är ett lysande exempel på hur engagerat handledarskap och en inkluderande arbetsplats omsätter Yrkesvägs idé i verklig förändring.”

Se hela konferensen i efterhand

Klicka på länken här nedanför för att se en inspelning av hela konferensen.

Se konferensen i efterhand – Yrkesväg

Presentationen som visades på scen

Om du vill ha Powerpointpresentationen som visades på scen kan du skicka ett meddelande till par.englund@lansstyrelsen.se.

Bilder från konferensen

Klicka på en bild om du vill se den i större format, då kan du bläddra i bildspelet genom att klicka på pilarna.